Våren 2007 utökades familjen med en schäfertik, Gråmanns Nova. Jag hade henne på foder och tanken var att hon skulle tränas och tävlas inom IPO, Internationella Prövningsordningen.

Nova var en riktigt trevlig tik och hon vidade upp många fina egenskaper. Hon var en öppen och social liten jycke med ett enormt stort föremålsintesse. Hon bar gärna på allt hon kom åt och höll nästan alltid ett fast grepp utan något tugg. Nova visade även att hon hade mycket arbetsmotor samt "will to please".

"Sakletare" var något annat som hon var riktigt bra på. Varje morgon hittar vi lite olika saker i hennes Biabädd, små som stora. Hon samlade på sig allt från pappersark till skor. Det ända som blev lite tilltufsad av Novas behandling var mina gamla fårskinns tofflor som blev av med lite päls, men det är allt som hon tuggade på.

Nova hade så många positiva egenskaper men tyvärr så fungerade hon inte fullt ut för mig och det visade sig framförallt i skyddet där hon hade vissa brister som lös igenom och som jag tyvärr inte kan ha på en tävlingshund. Redan sommaren 2008 började jag få mina funderingar om hon verkligen var rätt för mig men envis som jag är ville jag ändå ge henne en rejäl chans att både mogna samt att ändra träningen för att verkligen ge henne de bästa förutsättningarna. Tyvärr så hjälpte det inte för mig och mina figuranter.

Nova kommer att bli en superfin hund för nästa ägare. Hon har så många fina kvaliteér och kan bli en fin tävlingshund även om det tyvärr inte blir hos miig.

Jag kommer alltid att minnas lilla Nova som en pigg och glad jycke med glimten i ögat.